Fråga
1) Det finns ju 8 olika arter av björnar. Vilka björnar har utvecklats från vilka? Jag vet att isbjörnen utvecklats och blivit en ny art från brunbjörnen, men hur hänger de andra ihop?
2) Vilka speciella egenskaper har varje art utvecklat för att kunna leva i den miljön som de lever? De lever ju i allt från Alaska till regnskogen och klimatet skiljer sig mkt.
3) Vilken är "urbjörnen"?
4) Vilken grupp hörde pandan till innan man visste att den tillhörde gruppen björnar? Vilka likheter/olikheter har den jämfört med de andra björnarna? Har den utvecklat någon speciell egenskap för att kunna leva i Kina? Varför har den den speciella teckningen?
Svar
1) Familjen Björnar (Ursidae) delades tidigt upp i Pandabjörnar, Kortnäsbjörnar och Björndjur. Till Pandabjörnar hör arten Jättepanda. Till Kortnäsbjörnar hör Glasögonbjörnar. Till Björndjur hör övriga björnarter: Brunbjörn, Isbjörn, Kragbjörn, Svartbjörn, Malajbjörn och Läppbjörn. Brunbjörn och Isbjörn är närmare släkt med varandra än med övriga arter bland Björndjuren.
2) Här är några exempel på hur de olika arterna har anpassat sig till olika livsvillkor.
Isbjörnen har isolerande päls, bra förmåga att lagra underhudsfett, vit päls (kamouflage), fötter (ramarna) med papiller och hår för bättre fäste på isen, stora tänder (köttägare) och kan spara energi genom att sova sig igenom vintern.
Brunbjörnen har isolerande päls, bra förmåga att lagra underhudsfett, är allätare, har delvis hår under fötterna, kan spara energi genom att sova sig igenom vintern och är anpassningsbar (kan leva i både varm och kall miljö)
Svartbjörnen har kraftiga och böjbara klor (klättrar), är allätare (äter det som är tillgängligt) och är anpassningsbar (kan leva i varma och kalla länder)
Malajabjörnen har o-formiga ben och nakna sulor (klättrar mycket och lever delvis i träd), långt utsträckbar tunga och långa krokiga klor för att kunna äta och öppna vildbinsbon/termitbon.
Kragbjörnen är huvudsakligen växtätare och anpassar födointaget efter säsong. Kragbjörnen har extremt starka framben, vilket gör att den kan klättra mycket bra trots sin storlek.
Glasögonbjörnen har långa vassa klor för att klättra och riva växter. Den har ett mångfaldigt näringsval, lever i träd och har korta, kraftiga ben för att kunna gå genom tätt vegetation genom djungeln.
Pandabjörnen är en bambuätare och har därför stort huvud (väl utvecklad käkmuskulatur), kraftiga breda tuggtänder och ett sesamben som fungerar som ett sjätte finger när de äter bambu. Pandan äter i 12-14 tim per dag.
Läppbjörnen har flera egenskaper som är anpassningar till artens diet, som består av termiter, larver, ägg, insekter, honung, kadaver och växter. Läppbjörnen har en lång, smal, utsträckbar tunga och långa böjda klor för att kunna äta och öppna termitbon, rörlig nos med möjlighet att sluta näsborrarna (hindrar syra från insekter från att komma in i nosen), ganska små tänder och hängande öron.
3) "Urbjörnen" är troligen en liten karnivor (köttätare) som kallas Ursavus.
4) Forskare har varit oense om pandans ursprung. Det var länge oklart om pandan tillhörde gruppen Halvbjörnar (som Tvättbjörn, Näsbjörn, Veckelbjörn och Olingobjörn ) eller gruppen Ursidae (äkta björnar). Molekulärgenetik har visat att Pandan tillhör äkta björnar. Den har både genetiska och utseendemässiga likheter med de andra björnarna. Några olikheter är att pandan har 42 metazentriska kromosomer, medan de flesta andra björnarter har 74 och oftast akrozentriska chromosomer. Pandan har ett stort huvud, är huvudsakligen växtätare, har päls och tänder som mer liknar kattbjörnarnas, sover inte på vintern, låter mer som får/getter än som björnar, har en liten penis som är riktat bakåt och har ett sjätte finger (ett sesamben).