SKANDULVs nya rapport om hur vargstammen kan beskattas
Vargforskningsprojektet Skandulv har haft i uppdrag att beräkna hur stor beskattningen på vargstammen kan vara år 2017. Beräkningarna ska visa hur många djur som kan skjutas för att efter
eventuell jakt få en minskning, en nolltillväxt eller en ökning av populationen under år 2017 jämfört med populationsstorleken 2016 (efter jakt och annan känd dödlighet).
Skandulv skulle också undersöka vad som strukturellt har förändrats i populationen från föregående år och förklara vilka tänkbara orsaker som finns till detta samt hur årets inventeringsresultat stämmer överens med fjolårets beskattningsmodelleringar.
Resultaten visar att det finns en osäkerhet i kommande års tillväxt och därmed för utfallet av ett eventuellt jaktuttag på populationen storlek. Det betyder att om tillväxten för 2016/17 ligger inom den lägre delen av det beräknade intervallet finns det inget utrymme för jakt alls medan man kan ha en relativt hög beskattning om tillväxten uppgår till den högre delen av detta intervall.
En genomgång av förändringar i populationens sammansättning under de fem senaste åren visar inga tydliga samband med populationstillväxten för samma år. Materialet visar dock på en sjunkande trend av antalet nybildade revirmarkerande par i populationen fram till 2014/15. Det senaste året har det dock skett en liten uppgång för antal nybildade par vilket troligen kommer att få en positiv effekt på antalet familjegrupper till kommande säsong.
En genomgång av jaktuttaget på enskilda kategorier av djur under 2015/2016 visar att vuxna reproducerande djur i jaktuttaget utgjorde en lägre andel än deras förekomst i populationen och kan inte förklara den relativt sett låga tillväxten för det senaste året.
Det finns heller inga tecken på att det har genomförts en lägre inventeringsinsats under det senaste året eller att inavelsgraden har ökat i populationen. En ovanligt hög tillväxt i Norge under det sista året antyder att det inte rör sig om någon övergripande faktor som inverkar negativt på populationen som helhet.
Nedgången i den svenska delen av populationen under det sista året är därför troligen en kombination av faktorer såsom legal jakt, illegal jakt samt demografiska slumpeffekter.