Viltskador

Varje år angrips tamdjur av de stora rovdjuren. De flesta djur som angrips är renar, men också en del får, hundar och några kor angrips varje år. Dessa angrepp kallar man med ett annat ord för viltskador.

 

Ett av målen inom rovdjursförvaltningen är att minska konflikterna mellan människor och rovdjur samt att öka acceptansen för de stora rovdjuren. Ett sätt att göra detta på är att försöka begränsa viltskadorna genom att ge bidrag till förebyggande åtgärder, men också genom att den enskilde drabbade får ersättning om olyckan väl är framme.

Viltskador ska i första hand förebyggas genom jakt men de stora rovdjuren är fredade i Sverige och därför vil man helst att andra förebyggande åtgärder används. En vanlig förebyggande åtgärd för att undvika angrepp på tamdjur är att hägna in djuren med rovdjursstängsel. År 2009 delades ca 4 miljoner ut i detta syfte. Samma år betalades det ut ca 2 miljon kr i ersättning för redan uppkomna skador. Det är respektive Länsstyrelse som beslutar om bidrag och ersättning för viltskador.

Då det gäller ren är det betydligt svårare att förebygga angrepp då renarna betar fritt på fjället. Istället för ersättning per skadat djur får samebyarna därför ekonomisk ersättning enligt ett system som baseras på förekomsten av rovdjur i området. Det är främst föryngringar (antal honor som föder ungar) som man får ersättning för och ersättningen varierar beroende på rovdjursart. Naturvårdsverket beslutar om hur mycket pengar som rennäringen skall ersättas med per år och 2009 var denna summa 59 miljoner kronor. Nyligen har regeringen gett lantbruksuniversitet, SLU, i uppdrag att utarbeta åtgärder för att förebygga rovdjursangrepp på ren. De ska samråda med Sametinget, Naturvårdsverket, berörda länsstyrelser och Svenska Samernas Riksförbunden. Utredning beräknas vara klar 31 december 2009.

Lodjuret är det rovdjur som kostar staten mest pengar i form av ersättning för rovdjursorsakade viltskador. Därefter kommer järv, björn, kungsörn och varg i nämnd ordning.

I Sverige ges bidrag eller ersättning inte till så kallade "dukade bord", det vill säga verksamhet som är extremt skadeexponerad, till exempel fisk- och kräftodlingar etc. Där är det upp till ägaren att med egna medel skydda sin verksamhet.

Mer om viltskador hittar du under följande sidor:

Rovdjur och tamdjur

Rovdjur och renar

Rovdjur och hundar