Vargen är värst?

En i stort sätt enig kör av renskötare vi talat med runtom i landet upprepar det nästan som ett mantra: - Varg, det går bara inte.

Hur kan det egentligen komma sig när vargen är det rovdjur som tar minst renar? Delvis har det med vargens jaktsätt att göra.

Jon-Erik Jonsson, renägare, säger; - Det lilla jag sett av vargen det var hemskt. Många, många renar var sargade och lemlästade. Om de bara tog sitt byte vore det väl kanske en sak, men de skadar så många, och dessutom splittrar de hela renhjorden, och veckovis med arbete kan vara till spillo. Jon-Erik fortsätter med att berätta att ingen här någonsin glömmer då en eller två vargar 1973 drev närmare 300 renar utför ett stup vid Vuornavagge.
– 140 av dem dog, och många andra bröt hornen och benen. 40 av dem var så illa däran att de måste avlivas på platsen, av renskötare som flögs upp med helikopter.

-"Vargen får inte slå sig ner i renskötselområdet. Det blir en garanterad katastrof", säger Benny Jonsson. Han berättar;  – Förra året kom en varg in bland våra renar, och den tog just min tjåvok (en speciell ren med viktig funktion vid flyttningen av renhjorden). Samtidigt splittrades hela vår samlade renhjord på knappt en natt. Genast ringde folk och skällde på oss.”Lapparna kan inte sköta sina renar”, heter det då. Fastän vi lämnat dem på bra bete kvällen innan, över en mil bort. Detta skedde natt efter natt i fem dygn, tills vi fick länsstyrelsens personal att spåra upp och skrämma bort vargen. Skjuta vargen fick vi absolut inte. Efter en vecka var den tillbaka igen. Jag skrev faktiskt ett brev till Naturvårdsverket, men de har ännu inte ens svarat. 

Renförluster till rovdjur handlar inte bara om ekonomi. En av Mikael Vinkas renkor, Nastie, är helt vit. Sedan gammalt ett ovärderligt tecken på "god renlycka". Det går en vit ren på ungefär tusen vanliga.

Anders Kråik från Tjallingen i Handölsdalen är överens med de ovan nämnda.
– Vargföryngringar i renskötselområdet blir rena kalabaliken. Det har vi faktiskt många hundra års bitter erfarenhet av. Två vargar i Mittådalen orsakade till exempel skador på över hundra renar.
Anders förklarar vidare att EU-regler och livsmedelshanteringsbestämmelser gör att renslakten nu bara sker på särskilda platser, och på överenskomna tider. – Är vi inte där just då, kostar det oss kanske 100 000 kronor eller mer. Då vill man inte gärna att renen ska möta varg på vägen, och sedan skingras över fjället som löv i vinden, avslutar Anders Kråik.

Om järven säger Per-Gustav, som sedan många år också arbetar med rovdjursfrågorna inom Samernas Riksförbund, så här;
- Visst finns det en tolerans för järven. Skulle vi samer vilja att den verkligen försvann, hade det redan hänt, men vi måste få vara med och besluta om hur många de ska vara.

 Mikael Vinka, renägare och samisk ekoturismföretagare i Ammarnäs konstaterar;
"Allt i den samiska kulturen kretsar runt renen. Om vi inte kan fortsätta med renskötseln så tar vår kultur helt enkelt slut". 

Försvinner renarna så är det dessutom inte bara den samiska kulturen som tar slut, utan också järven. Järvforskaren Jens Persson från Sveriges Lantbruksuniversitetet betonar att man inte får glömma att utan samernas renar i fjällen, skulle det knappast finnas några järvar där heller.         - Ingen järv utan ren, menar Jens. I alla fall betydligt färre än nu.

 

De andra rovdjuren då? Anders Kråik, renägaren från Tjallingens sameby, säger;
- Vi samer har alltid haft uppfattningen att alla djuren har sin plats, men med styrning från människan. Rovdjurstrycket styrde man med jakt. De har alltid tålt en viss jakt. Det finns inte en renskötande same som ser det som ett brott att avliva ett rovdjur.

Anders menar att rovdjuren är renägarnas kanske största problem idag. Nu skjuts det illegalt, döms ut böter och fängelsestraff till desperata renägare som annars aldrig gjort en olaglig handling.