Ända sedan människan först började hålla tamdjur har man försvarat sina djur mot de fyrbenta rovdjuren på olika sätt. Man har byggt staket, inhägnader och stall. Man har använt sig av herdar och vakthundar, och man har jagat rovdjuren. Alla dessa metoder används fortfarande runtom i världen, och kommer förmodligen också användas så länge det finns stora rovdjur och tamdjur inom samma områden.
Det finns en mängd olika sätt att förebygga rovdjursangrepp, vissa mer framgångsrika än andra. Mänsklig närvaro är sannolikt den mest effektiva metoden för att förebygga angrepp, men metoden är dyr och inte lönsam så länge angreppen är relativt få. Man kan också sätta upp elstängsel, vilket Länsstyrelsen betalar materialet för, eller ta in sina djur nattetid. En del har börjat använda vakthundar och skyddshalsband på djuren, och andra har lyckats bra med så kallat "sambete". Då låter man får och nötboskap/hästar beta i samma hage, och på så vis lyckats undvika attacker på fåren.
Vissa har prövat med en radio som spelar musik på låg volym i hagen, och några fäbodbrukare brukar till och med "pinka in" sina betesmarker, vilket de hävdar skrämmer bort rovdjuren. På många håll i världen utnyttjar man vargars rädsla inför dess tvekan och rädsla inför sådant som är nytt och förändrat och därför förändrat boskapshagarna. I Ryssland till exempel, ställer en del boskapsägare in några större föremål; vagnar, dörrar, tunnor och dylikt i boskapshagen, eller hänger upp stora tygstycken på linor och då vågar sig vargarna inte fram. Jakt används ibland som en slags förebyggande åtgärd, men när det gäller varg och järv är man mycket restriktiv med sådan skyddsjakt. Försök att flytta problemindivider har också gjorts, men med varierat resultat.
Här kan du läsa mer om olika förebyggande åtgärder
Under åren 1997-2004 har man inte kunnat se någon tydlig nedgång i antalet angrepp. Däremot har man från år till år sett en kraftig variation i antal skador, vilket kan förklaras med att enskilda rovdjur ibland orsakat många angrepp. Till exempel angreps 120 stycken kalkoner av lo år 2006. Detta är mycket ovanligt och angreppet höjde det totala antalet avsevärt. Variationen mellan åren gör det omöjligt att säga om de förebyggande åtgärderna har någon effekt och de flesta metoder har inte utvärderats i någon större omfattning.
Vill du veta ännu mer om förebyggande åtgärder kan man kontakta Viltskadecenter eller gå in på deras hemsida. Viltskadecenter informerar och ger praktiska råd om viltskador kostnadsfritt per telefon, e-post och brev. Man kan också beställa eller skriva ut rapporter och faktablad från deras hemsida. Där kan man också beställa filmen "Tamdjur och rovdjur" som tar upp frågan hur man som tamdjursägare kan minska riskerna för rovdjursangrepp. Den visar även på fäbodbrukarnas problem med rovdjur på de fria skogsbetena. http://www.viltskadecenter.se/